måndag 31 oktober 2016

Another Cover Story

16 BLIVANDE MUSIKALARTISTER, 16 SOLOSÅNGER AV STEPHEN SONDHEIM, Masterclass med SMU, på Base 23, föreställning 77 6/10 2016,

Jag har sett 16 BLIVANDE MUSIKALARTISTER, 16 SOLOSÅNGER AV STEPHEN SONDHEIM, en Masterclass med SMU, på Base 23.


 I lugn och ro, i badrummet, stod jag och borstade tänderna, när jag började räkna efter hur lång tid det var kvar innan jag skulle behöva dra, och kom fram till svaret: för tio minuter sen. 
I spegeln såg jag en man som gjorde en sån där skriande grimas som Munch tyckte om att måla, och så dängde jag ner eltandborsten i sitt ställ, sprayade mej med lite för mycket Hermès, och drog.

Låter det intressant? Här är resten: 

onsdag 26 oktober 2016

ALCAZAR: DISCO DEFENDERS, Hamburger Börs, föreställning 77, 5/10 2016

Jag har sett ALCAZAR: DISCO DEFENDERS på Hamburger Börs:
Något suddiga



Okej, jag antar att jag gillar konserter mycket mer än jag trodde. Men ordet ”konsert” ger mej en bild av att man ska stå upp, med en öl i handen, och liksom digga musiken. Det är inte jag. Det har aldrig varit jag. Jag kan digga, men då gör jag det helst sittande. För mej själv. I stillhet.



måndag 24 oktober 2016

KOM UT, på Moment:teater, föreställning 76, 4/10 2016.

Jag har sett KOM UT, på Moment:teater:

"Moment:teater har fått en ny, mycket tillfällig, publik, tack vare föreställningens tema, och - misstänker jag - tack vare att huvudrollsinnehavaren är en synnerligen fotogenisk ung man, av den typen vissa andra män har, våta, dag- eller önskedrömmar om. Som Dorothy Parker skrev i sin novell Dusk before Fireworks
”Han var verkligen en mycket stilig ung man, som gjord för att ofredas.”"

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/10/kom-ut-pa-momentteater-forestallning-76.html

fredag 21 oktober 2016

PASSION, Spira, Smålands Musik och Teater, Jönköping, föreställning 75, 2/10 2016

Jag har sett PASSION, på Spira på Smålands Musik och Teater i Jönköping:


"Vet ni egentligen hur långt det är dit? SMS:ade min kompis Skäggige Skalman som svar på mitt meddelande ifall han ville följa med. 
”Han undrar om vi vet hur långt det är till Jönköping,” sa jag till Patti-Li Leuk, som satt uppkopplad via Facetime. ”Tycker han att det är för långt dit, tror du?”
”Ja, det kan han nog tycka,” svarade Patti-Li, som tillfälligt försvunnit ur bild. Han höll på att laga något lunchigt, och det smattrade från stekpannan i bakgrunden. ”Det är ganska långt.”
”Längre än till Öland?”
”Nej.”
Det är längre till Öland, SMS:ade jag tillbaka, och indikerade med detta våra Ölandsresor som vi gör en gång om året. 
Patti-Li dök upp igen, med en tallrik som han satte ner utom synhåll. Glufs, glufs, glufs
Men ni ska tillbaka också, svarade Skäggige Skalman.
”Han säger att vi ska tillbaka också,” upprepade jag, lite som dom där personerna på rymdskepp som bara läser vad som står på skärmen, och lämnar de verkliga besluten till de mer kompetenta. 
”Vi fixar det,” betryggade Patti-Li, med munnen full av någonting stekt.
Vi fixar det, SMS:ade jag.
Lycka till, svarade han.
Det var så det kom sej att Skäggige Skalman inte såg Stephen Sondheims musikal PASSION. "

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/10/passion-spira-smalands-musik-och-teater.html

onsdag 12 oktober 2016

MARATONDANSEN, Stadsteatern, föreställning 74, 25/9 2016.

Jag har sett MARATONDANSEN  på Kulturhuset Stadsteatern: 



"Och här är vad jag menar med att kassakvinnan gjorde precis rätt: Det hade varit väldigt lätt att ta mitt aggressiva, desperata, irriterade humör och bara spegla det: att anta en snipig attityd och klart och tydligt visa att hon bara var där för att sälja biljetter, inte lyssna på mitt gnällande, och att hon inte var ansvarig för biljettautomaten. 
Men hon agerade precis som hon gått en kurs i krishantering: hon lyssnade på mitt klagande, tog in, höll med, beklagade, och sålde mej en biljett."




tisdag 11 oktober 2016

THE PHANTOM OF THE OPERA, Cirkus, föreställning 73, 11/9 2016.

Jag har sett THE PHANTOM OF THE OPERA, på Cirkus:



"Jag satt på allvar och funderade på vad man skulle göra med scenografin när den här föreställningen lades ner. Och vad jag i såna fall skulle försöka få med mej hem, om det nu visade sej att allt hamnade i containers, på väg till tippen. 
Det såg ut som om den där förgyllda skulpturen av lyckliga, halvnakna damer som smektes av muskulösa, maskbärande herrar, som hängde högst upp i mitten av prosceniet, precis skulle kunna passa in i mitt vardagsrum. Om jag slängde ut antingen bokhyllorna eller teak-sideboardet."

onsdag 5 oktober 2016

BULLETS OVER BROADWAY, Göta Lejon, föreställning 72, 7/9 2016.

Jag har sett BULLETS OVER BROADWAY på Göta Lejon:


När jag hörde att Göta Lejon skulle sätta upp musikalen BULLETS OVER BROADWAY, tänkte jag: 
”Va? Det kommer aldrig att funka!”
När jag sen hörde att den skulle regisseras av Emma Bucht, tänkte jag, igen: 
”Va? Det kommer aldrig att funka!”
Och när jag hörde att Johan Rheborg skulle spela den steppande gangstern, mumlade jag, för mej själv:
”Han? Steppa? Det kommer aldrig att funka!”
Men det var när jag hörde att Helen Sjöholm skulle spela Diane Wiests roll, som teaterdivan Helen Sinclair, som jag sa, högt och tydligt:
”Jag älskar mänskan, men det här, det kommer aldrig att funka!”
Sen såg jag föreställningen, och ändrade mej.

**What if… I Took the Subway?**

Throwback to January 6, 2024—the oldest photo on my phone! It’s a selfie of me sitting on the subway 🚇📸. Judging by the timestamp (10:00 A...