När det är som bäst tangerar den Tjechov, speciellt i Bengt Braskereds kärlekskranke lärare, och i Andreas T. Olssons kulissmålare som stannade kvar i byn, och blev något av en överlevnadsexpert, och när det är som sämst så är det lite som en opera utan orkester, som en telenovela utan soundtrack.
Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2017/06/frun-fran-havet-genrep-pa-dramaten.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar