När vi till slut i mörkret hör ett: ”Hallå?” och ett ”Jag är på teater;” går det liksom inte att hålla sej: jag börjar skratta. En person bakom terroristerskan böjer sej fram, tar ifrån henne telefonen och stänger av den.
Låter det intressant? Här är resten: https://minstengangiveckan.blogspot.se/2018/03/ilya-kulturhuset-stadsteatern-publikrep.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar