Jag har sett ATT DÖDA ETT TIVOLI, på Boulevardteatern:
"Ibland, speciellt vid elevuppspel, brukar jag sitta och irritera mej på att skådespelarna vankar av och an, att man förflyttar sej utan mål och mening, och jag blir lite småsur att ingen pedagog har sagt till dom att istället för att ”Stå inte bara där - gör något!” så borde dom ”Gör inte bara nåt - stå där!”
Så är det väldigt sällan på Boulevardteaterns Teaterskola. Jag kan tänka mej att det har att göra att en så stor del av deras undervisning - det verkar i alla fall så när man ser det färdiga resultatet - är grundad i mimskådespeleri. Det finns en fysisk exakthet, en säkerhet som är mycket behaglig för åskådaren, och det ger också deras föreställningar en slags skön, fantasifull gränslöshet. Mim har liksom inga begränsningar. "
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2015/06/att-doda-ett-tivoli-pa-boulevardteatern.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
FROM BACKSTAGE TO BAGUETTES: THEATRE LIFE, OLIVE OIL & THE GILDED AGE FI...
In today’s vlog, I take you behind the velvet curtain of my day: from the quiet rituals of the theatre to the grand finale of The Gilded Age...
-
Jag har sett YOUNG FRANKENSTEIN på Garrick Theatre, i London: Om nånsin en ensemble sliter hårt, är det här: alla på scenen är fenomena...
-
J ag har sett DANCING FORWARD, en repetition på Kungliga Operan: " Minns du den där scenen i Picassos äventyr, där Picasso gjort ...
-
Sankta Cecilia, kyrkomusikens (och de blindas) skyddshelgon firades den 22 november årligen i slutet av 1600-talet av Londons musiker med ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar