"För den verkligt stora behållningen är huvudrollsinnehaverskan. Hon golvar mej, och man blir lite förälskad i hennes rollfigur. Det finns inga stora, dramatiska uttryck, à la grekiska dramer, med hjärta, smärta, hat och hämnd, utan det är i det totalt normala, smått komiska lilla livet som figuren får liv."
Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2017/02/nattvandringar-i-den-undre-varlden.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar