Jag har sett PRATA HÖGRE KARIN med Parkteatern på Långholmen:
Parkteaterpubliken är ett slags matriarkat. Här är det kvinnorna som styr. De är i majoritet, och det är dom som tar plats. Tyvärr, tycker jag, blir det ingen större skillnad mellan den här världen, och världen därutanför, i allmänheten. Om man förväntar sej medmänsklighet och medlidande har man kommit fel.
Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2017/08/prata-hogre-karin-parkteatern.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
HOW I GOT NO WINE BUT GREAT LAUGHS
COULD A BOTTLE OF WINE AND A WELL-TIMED SCARE BE THE SECRET TO THEATRICAL GENIUS? 🍷 Welcome to the magnificent madness of a two-show Sat...
-
Sankta Cecilia, kyrkomusikens (och de blindas) skyddshelgon firades den 22 november årligen i slutet av 1600-talet av Londons musiker med ...
-
You see, this is the kind of soup that isn’t in a hurry. It lingers, deepens, waits for you to come back. The Italians call it *ribollita*, ...
-
Follow me on instagram https://www.instagram.com/joakim_clif... or Tiktok https://www.tiktok.com/@joakimclifton... for more. We started ...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar