Jag har sett SOMETHING ROTTEN på Wermland Opera:
När tåget - kraftigt försenat - rusar hem mot Stockholm, försöker jag smälta detta överdåd av intryck. Minnesbilder fladdrar förbi:
Jenny Holmgren - som den berusade Portia - i ett på gränsen till showstoppande i sitt klättrande och klängande på en meet and greet hos Shakespeare.
Cecilie Noerfornt Thorgersen, i Din Andraman, ett nummer så efterlängtat att det kändes som om jag inte vågade andas under hela hennes sång.
En ensemble med så starkt utspel att det kändes som om alla ansåg att de minst hade en stark biroll.
Och sen, förstås, så är det det där med Hanna Ulvan som den förvuxne Annie…
Låter det intressant? Här är resten: https://minstengangiveckan.blogspot.com/2019/02/something-rotten-musikal-wermland-opera.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar