Jag har sett JANNE, MIN VÄN, på Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen:
"Du vet den där Gilbert- and Sullivan-sången ”I Am The Very Model Of A Modern Major General”? Eller Stephen Sondheims ”(Not) Getting Married Today”? Det måste vara som att sjunga dom sångerna, för Per Öhagen, om och om igen. Jag vet inte hur han gör det. Han har en text, späckad med fakta, adresser och namn och märken, och mej veterligen stakar han sej inte en gång, tvekar aldrig, flackar inte. 
Och du vet den där berömda scenanvisningen i Tjechovs Körsbärsträdgården: ”Leende, genom tårar” Det är lite så jag känner det. Sorgsen och glad. Det är lite som att titta på bilder från när man var liten. Nej, som att titta på film från när man var liten. Dåtiden blir plötsligt levande, och man minns hur det var, hur världen såg ut"
Låter det intressant? Här är resten: 
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2015/02/janne-min-van-av-peter-pohl.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4:30 AM START FOR A SECRET PHOTO SHOOT! (BACKSTAGE VLOG & SWEDISH FARM A...
Did I wake up before the sun to work on a secret project that involves tiny horses and red barns? 🐐🐴 The answer is a resounding yes ! Thi...
- 
Jag har sett YOUNG FRANKENSTEIN på Garrick Theatre, i London: Om nånsin en ensemble sliter hårt, är det här: alla på scenen är fenomena...
 - 
Sankta Cecilia, kyrkomusikens (och de blindas) skyddshelgon firades den 22 november årligen i slutet av 1600-talet av Londons musiker med ...
 - 
You see, this is the kind of soup that isn’t in a hurry. It lingers, deepens, waits for you to come back. The Italians call it *ribollita*, ...
 

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar