torsdag 29 december 2016

THE MOUSETRAP, St. Martins Theatre, London, föreställning 89 22/11 2016.

Jag har sett THE MOUSETRAP  på St. Martins Theatre, London: 



"THE MOUSETRAP började som en kort radiopjäs 1947, kallad Three Blind Mice, efter den kända barnramsan från 1609:


Three blind mice. Three blind mice.
See how they run. See how they run.
They all ran after the farmer's wife,
Who cut off their tails with a carving knife,
Did you ever see such a sight in your life,



As three blind mice


 Den bygger på en verklig händelse, där en pojke, Dennis O’Neill, dog efter att ha vanvårdats av sina fosterföräldrar på en bondgård på landet, under andra världskriget." 

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/12/the-mousetrap-st-martins-theatre-london.html

fredag 23 december 2016

SIDE SHOW, Southwark Playhouse, London, föreställning 88, 21/11 2016

Jag har sett SIDE SHOW, PÅ Southwark Playhouse, i London:


"Men vad den här produktionen har åstadkommit med materialet är imponerande. Det är inte långt till West End, rent geografiskt, men rent publik- och prestigemässigt kunde teatern lika väl ha legat i en helt annan stad. Hit hittar få teaterturister, bara de mest inbitna musikalälskarna, och så förstås lokalpatrioterna. Men kanske det är det som ger en viss frihet att skapa."

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/12/side-show-southwark-playhouse-london.html

fredag 16 december 2016

DISASTER, Charing Cross Theater, föreställning 87, 20/11 2016.

Jag har sett DISASTER, på Charing Cross Theater i London: 


Några dagar senare, när vi sitter på planet hem till Sverige, ber jag Patti-Li att ranka alla föreställningarna vi har sett. Han behöver knappt tänka efter, innan han sätter DISASTER, på första plats. Och jag håller med. Det var som en särdeles lyckad nyårsafton, utan post-party depression.

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/12/disaster-charing-cross-theater.html

tisdag 13 december 2016

PETER PAN GOES WRONG, 86 Apollo Theatre, Shaftsbury Avenue, London

Jag har sett PETER PAN GOES WRONG, på Apollo Theater,  i London:


Jag vet inte inte riktigt hur det började, eller hur det gick till: Ena dagen fanns det inga direkta planer på att åka till London, bara en ständig och oföränderlig önskan, och nästa dag var hotellrum, resa och flera föreställningar bokade och betalda. Jag och min kompis Patti-Li Leuk hade nämligen lyckats hitta en gemensam lucka i vårt späckade höstschema, och när vi slår våra huvuden ihop är eftertänksamhet inte en dominerande faktor. 
Frågor som "Borde vi?", "Kan vi?", "Ska vi?" besvaras alltid, eller oftast, med ett rungande ja!

Så under vår trenättersresa till London lyckas vi klämma in sex föreställningar, och vi hade kunnat se fler, men det verkar inte som om man spelar några matinéer på måndagar. Latmaskar.



tisdag 6 december 2016

IMPROVISATIONER PÅ SLOTTET, Dramaten, föreställning 85, 15/11 2016

Jag har sett IMPROVISATIONER PÅ SLOTTET på Dramaten: 


När jag sitter i en salong bryr jag mej inte om pjäsen jag ser är nyskriven eller ett dammigt drama, om det är en man eller kvinna som har skrivit den, vilken sexualitet regissören har, eller varifrån personerna på scenen kommer. Jag bryr mej bara om ifall det jag ser är bra

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/12/improvisationer-pa-slottet-dramaten.html

onsdag 30 november 2016

MACBETH, Maxim, föreställning 84, 9/11 2016

Jag har sett MACBETH på Maxim: 


"På Maxims rör man sej i ett tidlöst ingenmansland, ett sånt där som är ganska populärt inom teatern. Det är inte nutid, men heller inte dåtid, och antagligen igen framtid. Det är ingen verklig värld, och det är ganska skönt. Vi kommer nog snart att få se en Trumpliknande Macbeth, eller en Macbeth som representant för järnrörspartiet, antar jag, för övertydlighet verkar vara på modet."

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/11/macbeth-maxim-forestallning-84-911-2016.html

onsdag 16 november 2016

HAIR, genrep, föreställning 83, 2/11 2016

Jag har sett HAIR, ett gästspel på Boulevardteatern: 

”Sitt långt fram ni kan, för det blir naket,” ropar regissören, när vi går in och sätter oss. Jag och min kompis Patti-Li Leuk sätter oss någonstans i mitten. Jag har lite problem med nakenhet på scenen. Det är inte det att jag är pryd, det är mer på grund av att för mej är det liksom inte längre teater. Allt annat, smink, mask, kroppshållning, kostym, tillhör liksom rollen, men den nakna kroppen blir liksom privat. Det är inte Hamlets petterniklas som dinglar där, det är skådisens, det är inte fröken Julies bröst, ovanligt stora, eller förvånande små, som blottas, det är skådespelerskans. "

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/11/hair-genrep-forestallning-83-211-2016.html

tisdag 15 november 2016

DANSREDOVISNING UR HAISPRAY OCH FAME, PÅ SMU, föreställning 82, 25/10 2016

Jag har sett DANSREDOVISNING UR HAISPRAY OCH FAME, PÅ SMU: 


"Om du kände dej lite hösthängig för några veckor sen, då skulle du följt med mej och min kompis Ricky DeSplit när vi gick och tittade på en redovisning på SMU, Stockholms Musikalartist Utbildning, när två årskullar redovisade en varsin kort koreografi, med musik ur musikalerna FAME och HARSPRAY.

Givetvis hjälper det om man först går på Sturekatten och lunchar, men det är inte nödvändigt. "





måndag 14 november 2016

IVANOV, Dramaten, föreställning 81, 25/10 2016

Jag har sett genrepet av Ivanov, på Dramaten: 

Med detta sagt, vill jag från fåtöljen i ett hörn, höja min konjakskupa för Gunnel Fred, i rollen som det ekonomiskt neurotiska grannfrun, Ivanonvs borgenär. Det är som om hon har kommit in från fel fest, eller; från rätt fest. Mitt i detta Arnold Weskerparty där man inte bjuder på mycket mer än hönssoppa och korngryn, glider hon in som någonting som som får mej att skjuta upp avfärden i några minuter. Hade jag kunnat hade jag följt henne från rum till rum, bara för att se vad hon gör, vad hon säger, vilket rum hon ska gå till och vem hon ska prata med, och om vad.

onsdag 9 november 2016

PRESIDENTERNA, På Dramaten, föreställning 80, 18/10 2016

Jag har sett ett genrep av PRESIDENTERNA, på Dramaten:


Men skrattar gör jag, så att jag frustar, passande förfärad och lite småchockad. Det är en galen, livsförlängande föreställning, full av infall och LED-lamp-lysande skådespeleri. Om dom älskar sitt yrke - vilket jag hoppas dom gör - måste detta vara det ypperliga tillfället att sparra med någon i samma viktklass. Det finns så många små underbara blickar, tonfall och tillvaratagna ögonblick att jag knappt vet vart jag ska titta, och på vem.

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/11/presidenterna-pa-dramaten-forestallning.html


onsdag 2 november 2016

DORIAN GRAY, Kulturhuset Stadsteatern, föreställning 79 18/10 2016

Jag har sett DORIAN GRAY på Kulturhuset Stadsteatern:


Min syn är helt okej, men i dunkel belysning har jag lite problem med skärpan, så jag köpte ett par glasögon, bara för att ha på Dansens Hus, men eftersom dom alltid ligger i min rygga plockar jag upp dom lite här och var, där jag tycker att det behövs, eller om det finns något jag verkligen vill titta närmre på. 
Dom hjälpte inte här. 

Det här var inte en iscensättning, det var en ljussättning.



tisdag 1 november 2016

ANNAS HÖRNA, Kulturhuset Stadsteatern, föreställning 78, 18/10 2016

Jag har sett ANNAS HÖRNA, på Kulturhuset Stadsteatern: 



Det hela är faktiskt mer ett samtal än en intervju, eftersom teaterchefen känner att hon också har en del att säga, och frågorna hon ställer är ofta såna som är aktuella och intressanta för för henne själv, rent subjektivt. Till exempel, i egenskap av teaterchef, frågar hon hur de andra två, som bägge varit teaterchefer, hur dom tyckte det var att vara teaterchefer. 

måndag 31 oktober 2016

Another Cover Story

16 BLIVANDE MUSIKALARTISTER, 16 SOLOSÅNGER AV STEPHEN SONDHEIM, Masterclass med SMU, på Base 23, föreställning 77 6/10 2016,

Jag har sett 16 BLIVANDE MUSIKALARTISTER, 16 SOLOSÅNGER AV STEPHEN SONDHEIM, en Masterclass med SMU, på Base 23.


 I lugn och ro, i badrummet, stod jag och borstade tänderna, när jag började räkna efter hur lång tid det var kvar innan jag skulle behöva dra, och kom fram till svaret: för tio minuter sen. 
I spegeln såg jag en man som gjorde en sån där skriande grimas som Munch tyckte om att måla, och så dängde jag ner eltandborsten i sitt ställ, sprayade mej med lite för mycket Hermès, och drog.

Låter det intressant? Här är resten: 

onsdag 26 oktober 2016

ALCAZAR: DISCO DEFENDERS, Hamburger Börs, föreställning 77, 5/10 2016

Jag har sett ALCAZAR: DISCO DEFENDERS på Hamburger Börs:
Något suddiga



Okej, jag antar att jag gillar konserter mycket mer än jag trodde. Men ordet ”konsert” ger mej en bild av att man ska stå upp, med en öl i handen, och liksom digga musiken. Det är inte jag. Det har aldrig varit jag. Jag kan digga, men då gör jag det helst sittande. För mej själv. I stillhet.



måndag 24 oktober 2016

KOM UT, på Moment:teater, föreställning 76, 4/10 2016.

Jag har sett KOM UT, på Moment:teater:

"Moment:teater har fått en ny, mycket tillfällig, publik, tack vare föreställningens tema, och - misstänker jag - tack vare att huvudrollsinnehavaren är en synnerligen fotogenisk ung man, av den typen vissa andra män har, våta, dag- eller önskedrömmar om. Som Dorothy Parker skrev i sin novell Dusk before Fireworks
”Han var verkligen en mycket stilig ung man, som gjord för att ofredas.”"

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/10/kom-ut-pa-momentteater-forestallning-76.html

fredag 21 oktober 2016

PASSION, Spira, Smålands Musik och Teater, Jönköping, föreställning 75, 2/10 2016

Jag har sett PASSION, på Spira på Smålands Musik och Teater i Jönköping:


"Vet ni egentligen hur långt det är dit? SMS:ade min kompis Skäggige Skalman som svar på mitt meddelande ifall han ville följa med. 
”Han undrar om vi vet hur långt det är till Jönköping,” sa jag till Patti-Li Leuk, som satt uppkopplad via Facetime. ”Tycker han att det är för långt dit, tror du?”
”Ja, det kan han nog tycka,” svarade Patti-Li, som tillfälligt försvunnit ur bild. Han höll på att laga något lunchigt, och det smattrade från stekpannan i bakgrunden. ”Det är ganska långt.”
”Längre än till Öland?”
”Nej.”
Det är längre till Öland, SMS:ade jag tillbaka, och indikerade med detta våra Ölandsresor som vi gör en gång om året. 
Patti-Li dök upp igen, med en tallrik som han satte ner utom synhåll. Glufs, glufs, glufs
Men ni ska tillbaka också, svarade Skäggige Skalman.
”Han säger att vi ska tillbaka också,” upprepade jag, lite som dom där personerna på rymdskepp som bara läser vad som står på skärmen, och lämnar de verkliga besluten till de mer kompetenta. 
”Vi fixar det,” betryggade Patti-Li, med munnen full av någonting stekt.
Vi fixar det, SMS:ade jag.
Lycka till, svarade han.
Det var så det kom sej att Skäggige Skalman inte såg Stephen Sondheims musikal PASSION. "

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/10/passion-spira-smalands-musik-och-teater.html

onsdag 12 oktober 2016

MARATONDANSEN, Stadsteatern, föreställning 74, 25/9 2016.

Jag har sett MARATONDANSEN  på Kulturhuset Stadsteatern: 



"Och här är vad jag menar med att kassakvinnan gjorde precis rätt: Det hade varit väldigt lätt att ta mitt aggressiva, desperata, irriterade humör och bara spegla det: att anta en snipig attityd och klart och tydligt visa att hon bara var där för att sälja biljetter, inte lyssna på mitt gnällande, och att hon inte var ansvarig för biljettautomaten. 
Men hon agerade precis som hon gått en kurs i krishantering: hon lyssnade på mitt klagande, tog in, höll med, beklagade, och sålde mej en biljett."




tisdag 11 oktober 2016

THE PHANTOM OF THE OPERA, Cirkus, föreställning 73, 11/9 2016.

Jag har sett THE PHANTOM OF THE OPERA, på Cirkus:



"Jag satt på allvar och funderade på vad man skulle göra med scenografin när den här föreställningen lades ner. Och vad jag i såna fall skulle försöka få med mej hem, om det nu visade sej att allt hamnade i containers, på väg till tippen. 
Det såg ut som om den där förgyllda skulpturen av lyckliga, halvnakna damer som smektes av muskulösa, maskbärande herrar, som hängde högst upp i mitten av prosceniet, precis skulle kunna passa in i mitt vardagsrum. Om jag slängde ut antingen bokhyllorna eller teak-sideboardet."

onsdag 5 oktober 2016

BULLETS OVER BROADWAY, Göta Lejon, föreställning 72, 7/9 2016.

Jag har sett BULLETS OVER BROADWAY på Göta Lejon:


När jag hörde att Göta Lejon skulle sätta upp musikalen BULLETS OVER BROADWAY, tänkte jag: 
”Va? Det kommer aldrig att funka!”
När jag sen hörde att den skulle regisseras av Emma Bucht, tänkte jag, igen: 
”Va? Det kommer aldrig att funka!”
Och när jag hörde att Johan Rheborg skulle spela den steppande gangstern, mumlade jag, för mej själv:
”Han? Steppa? Det kommer aldrig att funka!”
Men det var när jag hörde att Helen Sjöholm skulle spela Diane Wiests roll, som teaterdivan Helen Sinclair, som jag sa, högt och tydligt:
”Jag älskar mänskan, men det här, det kommer aldrig att funka!”
Sen såg jag föreställningen, och ändrade mej.

onsdag 28 september 2016

SÄLLSKAPSRESAN, Chinateatern, Föreställning 71 3/9 2016

Jag har sett SÄLLSKAPSRESAN, på Chinateatern:


"Jag minns inte mycket av Sällskapsresan, filmen från 1980, alltså, och halvvägs in i den här föreställningen insåg jag att jag hade blandat ihop den med filmen Repmånad, och att jag förväxlat Sven Melander med Loffe Carlsson. Gubbar med mustasch, liksom. Och har inte båda varit programledare? Eller blandar jag ihop dom med nån tredje nu? 
I alla fall: Allt jag kom ihåg var ”Jag kan flyga, jag är inte rädd” och ”Pass, pesetas, p-piller och -” 
Jag har glömt vad det sista p-et stod för, och jag vägrar googla."

söndag 11 september 2016

ONE HIT WONDER/EFTERFESTSMUSIK, Teaterverket, föreställning 70 28/8 2016

Jag har sett ONE HIT WONDER/EFTERFESTSMUSIK på Teaterverket:


Ogymnastiserade föräldrar pustar ut i soffan efter stengetsklättringen nerför den branta trappan. En drös ungbögar med eller utan färgglada kepsar klustrar i ett hörn. Tjejer i rundskurna kjolar och långt blont Botticellihår vrider och vänder sej för att visa sej från sin bästa sida. En och annan man i man-bun nickar och suckar. Korta läderjackor. Snäva byxor. Svart och grälla mönster.
Den väldigt glada, och sällsamt trevliga kvinnan i kassan bjuder på kaffe, och jag häller i mej en kopp. Jag är seg idag. Seg som en deg. Degseg.
Det ska handla om sex och våld och övergrepp, har jag för mej. Hipp hurra.

söndag 4 september 2016

MAMMA MIA! - THE PARTY, på Tyrol, föreställning 69 17/8 2016

Jag har sett MAMMA MIA! - THE PARTY, på Tyrol:


"Det finns tre anledningar att gå och se den här föreställningen: Skådisarna, Maten och Scenografin. Nej, vänta, fyra: Skådisarna, Maten, Scenografin och Musiken, förstås. SMSM, för att vara lite ABBA-aktig."

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/09/mamma-mia-part-pa-tyrol-forestallning.html


måndag 22 augusti 2016

HELLSINGLAND, Parkteatern, föreställning 68, 10/8 2016

Jag har sett HELLSINGLAND, på Parkteatern: 



"Om jag bara gjorde saker jag ville göra, då skulle jag inte få mycket gjort. Jag bestämmer mej för vad jag ska göra, och så gör jag det. Om jag kände efter skulle jag inte ens komma upp ur sängen. 
Är dom inte underbara, förresten, dom här människorna som säger att dom önskade att dom gick mer på gym, eller teater, eller hade nån slags hobby, som klagar över att dom inte har tid, och sen tillbringar två, tre timmar framför teven varje dag?"

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/08/hellsingland-parkteatern-forestallning.html

måndag 15 augusti 2016

POVELS NATURBARN, Parkteatern på Långholmens Amfiteater, Föreställning 67, 5/8 2016.

Jag har sett POVELS NATURBARN, med Parkteatern på Långholmens Amfiteater: 


"Augusti är en tid för depression, och desperation. Sommaren, som vi gått och väntat på, är snart nästan över. Nätterna börjar bli mörka, kvällarna är redan en timme kortare, och det börjar bli kallt, eller; kallare, i alla fall. Allt det där vi tänkte att vi skulle göra, den här sommaren, i alla fall, är det redan för sent att göra: Det där glaset vin på balkongen, när solen går ner, och sen; det där sista glaset, när solen går upp igen. Den där lata dagen på rygg på bryggan."

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/08/povels-naturbarn-parkteatern-pa.html

måndag 8 augusti 2016

DET PÅTVINGADE ÄKTENSKAPET, av Moliere med Teater7, i Vinterviken, föreställning 66, 23/7 2016.

Jag har sett DET PÅTVINGADE ÄKTENSKAPET, av Moliere med Teater7, i Vinterviken:


"Det var inte vad hon sa, inte själv orden i sej: ”Nej, jag vill inte ha nån äppelkaka, sluta fråga mej!”, utan hur hon sa dom: Med totalt, oförfalskat hat. Jag tror att vi hoppade till allihop, både vi i kön och dom bakom disken. Jag, som nästan hade kommit fram till vad jag skulle beställa, tappade bort mej, och fick börja om igen. Skulle jag ta fikonkakan, eller något mer paj-aktivt?"

Låter det intressant? Här är resten: 
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/08/det-patvingade-aktenskapet-av-moliere.html

söndag 31 juli 2016

PRIDE@BOULEVARD - CLUB CORNER OF THE SKY, Boulevardteatern, föreställning 65, 22/7 2016

Jag har sett PRIDE@BOULEVARD - CLUB CORNER OF THE SKY, på Boulevardteatern:


"Jag gillar Niklas Riesbecks smak och sensibilitet. Den är edgig, kompromisslös och lite provocerande. Han vänder fokus bort från sej själv och fokuserar på verket, och visar inga tecken på överdrivet servilt publikfrieri. När han sjunger Eve Was Weak ur CARRIE, en sång som handlar om hur den mobbade Carrie kommer hem till sin strängt religiösa mamma och berättar att hon fått sin första mens, gör han det med hjälp av en blodig buktalardocka föreställande Carrie. "

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/08/prideboulevard-club-corner-of-sky.html

torsdag 28 juli 2016

A MIDSUMMER NIGHT’S DREAM, med Polar Eclipse Theatre, på Parkteatern, Galärparken, Föreställning 64, 21/7 2016.

Jag har sett A MIDSUMMER NIGHT’S DREAM, med Polar Eclipse Theatre, på Parkteatern, i Galärparken:


Ibland har man en sån där perfekt dag, en sån där helt oklanderlig, felfri dag, en sån där dag som man hör att folk som ska avliva sin hund brukar försöka skapa: Favoritmat, favoritleksaker, favoritsysselsättning, och en hel del gullande och gosade. Hundar är inga dumma djur, så man tänker ju att dom kanske borde ana att något inte är som det ska, när dom liksom plötsligt översköljs av all kärlek, men dom är ju så positiva till sitt sinnelag att dom kanske bara tänker att allt - äntligen, för en gång skull - är som det borde vara. 

onsdag 13 juli 2016

DOLLYWOOD, Parkteatern, Föreställning 63 9/7 2016.

Jag har sett DOLLYWOOD, med Parkteatern:


"Och så fort jag skickat iväg meddelandet tänkte jag: Får man säga så? Beirut? Är det politiskt korrekt? Är det kulturell appropriering, patroniserande, eller rent av rasistiskt? Vad säger man om vill vara politisk korrekt, men samtidigt lite rolig? Möt mej vid Tullhuset, Slussen är rena rama Stonehenge? Rena rama Borgholms Slottsruin? Rena rama… Slussen. 
Det är rena rama Slussen, vid Slussen?"

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/07/dollywood-parkteatern-forestallning-63.html


tisdag 12 juli 2016

ETT SEKEL AV REVYER, FRÅN ROLF TILL RAMEL, Parkteatern, föreställning 62, 7/7 2016

Jag har sett ETT SEKEL AV REVYER, FRÅN ROLF TILL RAMEL, på Parkteatern:



Hon stod nästan inne i buskarna, vid vägkanten, men steg fram när hon såg mej komma cyklade, och började vifta. Och peka. Vifta och peka. Hon var klädd i en sån där fladdrande, ärmlös diffust mönstrad solklänning, hennes ganska korta hår var vindrufsigt, och hon var väl en bit över 60 år. Söndersolad.
”Titta,” sa hon, ”titta vad männen från mellanöstern har gjort!”



måndag 11 juli 2016

TROLLFLÖJTEN 2.0, Parkteatern, Rålambshovsparken, föreställning 61 28/6 2016

Jag har sett TROLLFLÖJTEN 2.0 med Parkteatern, i Rålambshovsparken:


"I ett land där vi ofta väjer, veknar, överser och undviker, är det skönt att se denna vinkling. Inte som en protest, utan som något normalt. Det börjar bulta stolt i mitt svenska hjärta. Det finns många länder där den här typen av berättelser skulle anses vara barnförbjudna, eller där man skulle mötas av protester och attentat från religiösa och de konservativa. "

Låter det intressant? Här är resten: http://minstengangiveckan.blogspot.se/2016/07/trollflojten-20-parkteatern.html

onsdag 6 juli 2016

FOLKMORD - ELLER MIN LEVER ÄR MENINGSLÖS, med Teater Tillsammans, på Moment:Teater, föreställning 60, 19/6 2016

Jag har sett FOLKMORD - ELLER MIN LEVER ÄR MENINGSLÖS, med Teater Tillsammans, på Moment:Teater: Efteråt kände jag det som om jag måste ha missat något. Som om jag inte riktigt hängt med, hittat in, hajat grejen. 
Det var som den där gången i sjuan, för länge, länge sen: I högstadiet delades vår klass upp, och föstes ihop med en annan, och framför mej i ett av ämnena, satt plötsligt en ganska okänd flicka. Nu minns jag inte ens hennes namn. Carin? Eva? Lena?
I alla fall: det var i början av den första veckan, och jag såg plötsligt att hon hade ett par glasögon liggande framför sej på bänken. Jag hade inte sett henne ha några glasögon, och med ungars naivitet frågade jag, trots att jag egentligen visste svaret:
”Har du glasögon?”

”Nej,” svarade hon, leende, ”jag gillar att ta mej ett glas ibland.”

Låter det intressant? Här är resten: 

**What if… I Took the Subway?**

Throwback to January 6, 2024—the oldest photo on my phone! It’s a selfie of me sitting on the subway 🚇📸. Judging by the timestamp (10:00 A...