Igår var jag och såg Mittiprickteaterns uppsättning av Staffan Göthes En Natt i Februari.
" Jag vet inte hur gammal jag var när jag skulle rymma. Nån hade verkligen gått över gränsen - jag antar att det var Mamma - och nu skulle jag minsann visa henne! Dom! Allihop! Jag gick bakom Konsum och satte mej i det höga gräset. Ingen kunde hitta mej här. Jag var osynlig. Jag var borta.
Jag vet inte hur länge jag satt där. Länge, kändes det som. Sen gick jag hem, antar jag. Jag minns inte.
Jag undrar hur barn i stan rymmer hemifrån? "
Låter det intressant? Här är resten:
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/04/en-natt-i-februari-av-staffan-gothe.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
I GOT UGG BOOTS & FAILED PANTS! (HUGE SELLPY THRIFT HAUL & H&M x RABANNE...
I BOUGHT UGG BOOTS & H&M x RABANNE SLIP-ONS! (SELLPY HAUL & GLÖGG PARTY SHOCK!) 🤯🛍️ Have you ever excitedly opened a second-h...
-
Jag har sett YOUNG FRANKENSTEIN på Garrick Theatre, i London: Om nånsin en ensemble sliter hårt, är det här: alla på scenen är fenomena... -
Sankta Cecilia, kyrkomusikens (och de blindas) skyddshelgon firades den 22 november årligen i slutet av 1600-talet av Londons musiker med ...
-
You see, this is the kind of soup that isn’t in a hurry. It lingers, deepens, waits for you to come back. The Italians call it *ribollita*, ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar